The floor is yours…

av Per Bjurman

God morgon – och sorry.
Tanken var ju att bloggen skulle befinna sig på Garden nu, för matinén mellan Rangers och Flyers, och visserligen har jag lyckats ta mig tillbaka till New York, men ligger tillplattad i korresoffan.
The red-eye från Vegas anlände nämligen först vid halv sju i more och när jag kom till lägenheten hade jag varit vaken över ett dygn och att då bara byta om och gå på hockey…nä, vi ska bli lite äldre än så här, är det ändå tänkt.
Synd när det är två lag som så många läsare brinner för som ska upp i ringen, på så bra tid dessutom, men ni får ta hand om föreställningen i spåret, så sufflerar jag om det behövs.
The floor is yours, vänner.

The House Always Wins, del 5 – The End

av Per Bjurman

VEGAS – EDMONTON 4-1 (Slut)
• • •
Jahapp, bloggens andra NHL-äventyr på Strippen är över – The February Tour likaså.
Fler följer.
Men nu ska jag ha en day off och sen åker jag hem och blir påmind om hur grymt det ändå är på Manhattan.
Vi hörs igen på söndag, när det är matiné på Garden mellan Tobias Petterssonc och Kung Kentas lag.
Tills dess får ni avnjuta traditionsenligt blidspel.

Sveriges största NHL-stjärna vintern 2018, tillika världens bästa Karlsson.
Sveriges största NHL-stjärna vintern 2018, tillika världens bästa Karlsson.

Den historiska pucken.
Den historiska pucken.

Only in Vegas...
Only in Vegas…

Chicago-fans utanför T-dojan
Chicago-fans utanför T-dojan

Oilers-fans utanför T-dojan.
Oilers-fans utanför T-dojan.

T-dojan.
T-dojan.

Förhörsledare Savonen gör sig redo att grilla coach Gallant.
Förhörsledare Savonen gör sig redo att grilla coach Gallant.

– Swedish Norran you said? Well, I don't know to answer all those questions...
– Swedish Norran you said? Well, I don’t know to answer all those questions…

Det är långt från Arvika till Vegas, men här är han, mitt i glittret och glamouren – Arvika-Anton!
Det är långt från Arvika till Vegas, men här är han, mitt i glittret och glamouren – Arvika-Anton!

Man vet var man är när det behövs hjälp på pressläktaren...
Man vet var man är när det behövs hjälp på pressläktaren…

Pelle från Fagersta vakar över verksamheten på Hard Rock
Pelle från Fagersta vakar över verksamheten på Hard Rock

Chandelier-baren på Cosmos är snyggast i stan.
Chandelier-baren på Cosmos är snyggast i stan.

Margarita by the pitcher. Inte bra.
Margarita by the pitcher. Inte bra.

The CEO of Everything lägger upp taktiken.
The CEO of Everything lägger upp taktiken.

– Is this the way to Arvika?
– Is this the way to Arvika?

Kramer från Seinfeld.
Kramer från Seinfeld.

Norrans Lili & Susie. Nu kommer de snart hem, Skellefteå!
Norrans Lili & Susie. Nu kommer de snart hem, Skellefteå!

The House Always Wins, del 3

av Per Bjurman

VEGAS – EDMONTON 3-0 (Period 2)
• • •
Wild Bill Karlsson från Märsta gör det!
Han kommer störtande över isen som en sommar-yster svala, skär tvärt in framför Talbot och prickar in 30:e målet för säsongen.
Det är ingenting annat än makalöst.
• • •
Oilers påminner mest om gambler vid ett craps-bord som blivit kallt.
De satsar och satsar men har ingen lycka alls.
Synd om dem.
Det finns nästan inget tråkigare än när temperaturen sjunker i kasinot/på isen på det sättet.
• • •
Har inga handfasta bevis, men det känns som de har väldigt många fler reklampauser i T-dojan än i andra hallar.
Blir väl så när man har hetaste produkten i stan
• • •
– Vi ses på andra sidan, säger Arvika-Anton gåtfullt när jag träffar honom i pressloungen i pausen.
Ska vi dö?
• • •
Det är ju fel, men jag erkänner – jag knyter en näve på pressläktaren när Wild Bill spränger 30-barriären.
Det var ju för att få se det – och för att äta stekar med The CEO – jag åkte hit.
• • •
Men vi ses inte alls på någon annan sida, jag och Arvika.
Mitt i mittperioden kommer han bort till mig med en syltmunk (!) han hittat i pressloungen.
Vilken hjälte.
• • •
”Ta det lugnt, vi har trippla medaljchanser nu på morgonen”, hälsar redaktör Hagman hemifrån redaktionen.
Likafullt ska jag nu hamra ihop några referat om Bäckis och Burra och Vigge Hedman och Gabby Gabby Hey Gaborik.

The House Always Wins, del 2

av Per Bjurman

VEGAS – EDMONTON 1-0 (Period 1)
• • •
Ja, så typiskt.
Länge känns det som att ”huset” är lika illa ute som när jag och Arvika-Anton gick loss på rouletten på Encore igår.
Oilers har faktiskt allt första tio-tolv minuterna, men saknar finish – och så tittar riddarna upp en gång och kör svärdet rakt i hjärtat på sin desperata motståndare.
Som en blackjack-dealer som just när det känns som att man skaffat sig övertag börjar smattra 21:or i den gröna duken.
Vad sa vi?
The house always wins.
• • •
Det kommer bli helt B att sitta i andra hallar under avslutningen av grundserielunken.
Draget i T-dojan liknar absolut ingenting.
Så oerhört.
Åk hit och upplev det, människor!
• • •
Nä, Lucic är väl inte sämre än vanligt.
McLellan såg nog till att han satt inlåst på hotellrummet igår kväll.
• • •
If I were a carpenter, heter en fin låt.
Eftersom doldisen Ryan Carpenter nu gjort mål två kvällar i rad, med bloggen på plats, nynnar jag oavbrutet på den.
• • •
Lite humor att Phaneuf och Gaborik båda gör mål i första matchen för sina nya lag.
Succérubriker kokas på redaktioner i både La La Land och Ottawa.
• • •
På ett säte intill mig och Lönta:
George Laraque.
Rätt coolt.
• • •
Även Ryan McDonagh har nu lämnat in lista över tio lag han kan tänka sig att bli trejdad till.
Rangers faller, helt planenligt, ihop.
• • •
Rick Harrison, han från finfina ”Pawn Stars” dyker upp på läktaren, i Golden Knights-jersey, under en av alla originella sideshows de pepprar med under reklamavbrotten i dojan.
Jag älskar honom och blir mycket glad.
• • •
Det är strängeligen förbjudet att ta med sig dataväska in i Golden Knights omklädningsrum, kan jag meddela. Den måste lämnas i korridoren utanför och det gör mig, som är en nervös typ, lätt orolig för där har jag inte bara dator utan pass och annat som vore wojne wojne att förlora.
Bara en annan klubb i ligan har haft samma regel tidigare.
Som av en händelse var det när han som är PR-chef här hade samma roll i Boston.
Han gillar inte väskor, helt enkelt.
• • •
Dr Dre Burakovsky gör mål igen.
Kul att han får lite flyt, äntligen.
• • •
Hek, man måste upp i högre summor för att vinsterna ska bli skattepliktiga – och då dras stålarna direkt och skickas till IRS.
Dagens Gunnar Sträng, Magdalena Andersson, har verkligen inget med saken att göra – särskilt inte som jag är skriven här borta.
• • •
Rent hockeymässigt var nog detta den minst spektakulära av de sammanlagt tretton perioder jag sett i T-dojan.
Väldigt brunkigt och tillknäppt och oskönt, såg det ut.
Men Knights började åka grillor sista två-tre minuterna, så hoppet om en ny Sigfried & Roy-föreställninge lever.

The House Always Wins

av Per Bjurman

Jaha, nästa lamm till slaktbänken i den neonskimrande hägringen i Nevada-öknen.
Den här gången är det Edmonton som kommit till Strippen för att förlora.
De är inte först i historien, precis.
Människor har i alla tider åkt till Las Vegas och torskat och jag tror det är i det perspektivet man ska se Golden Knights magnifika hemmafacit.
De bor i en stad vars själv grundidé och förutsättning består i att besökare kommer, förlorar stort och åker hem igen – med glatt humör.
Det är hela poängen med Vegas.
Och naturligtvis finns de villkoren inbyggda också i det succéartade NHL-experimentet i T-Mobile Arena.
Jaja, gästande hockeylag kan ta en seger här och där – precis som vi som sitter vid rouletteborden och pokermaskinerna kan dra in en jackpot mellan varven.
Men i längden – oh man, huset vinner alltid!
Som Robert DeNiros kasinoboss Ace Rothstein säger i Scorseses mästerliga ”Casino”:
– The trick is to keep them coming back. The more they play, the more they lose. In the end, we get it all.
Sorry, Oilers.
You’re up…
• • •
Det var ljust ute när jag kom hem i natt – alltså i morse – och idag mår jag…well, let’s be honest:
Det är illa.
Väldigt illa.
Jag känner mig som Stu i ”The Hangover” när han slår upp ögonen på golvet i Caesar’s-sviten.
När det blev klart att Vegas NHL var på väg till Vegas förstod jag att det skulle komma såna matchdagar och yeah, here we are.
Livet, blir man påmind om att HC Andersen en gång konstaterade, är inte så enkelt som nykteristerna tror.
Och ni får helt enkelt stå ut med att bloggaren inte har riktigt samma svikt i steget som vanligt.
• • •
När jag tre och en halv timme innan matchstart passerar den omsusade plazan utanför T-dojan ser det ut som att Holland ska spela fotbollslandskamp.
Det är alldeles fullsmockat med orange tröjor på bänkar och uteserveringar och kring souvenirstånden.
Fast det står inte Gullit, Van Basten och Bergkamp på ryggarna.
Det står McDavid, Nugent-Hopkins och Messier.
Yes sir, även Oilers-fansen har invaderat Vegas.
Säger ju det.
Varenda jädra match här är en mäktig happening.
• • •
Gotta say though:
Jag betalar gärna den här sortens nota när det är så vansinnigt kul som det var i natt
Värt lite illamående, huvudvärk, yrsel, hjärtklappning och ångest – lätt.
Framförallt var den nyckfulla och svårflirtade Fru Fortuna en underbar Valentine’s-date.
När yours truly Biff och The CEO of Everything Sibner attackerade en av Wheel of Fortune-maskinerna – den nya 3D-varianten; svårt beroendeframkallande – på Mandalay Bay med dånande ramsor om Rydaholm och Peo Carlsson rasslade det in dolares.
Oförglömligt.
• • •
Det är nu inte bara för att traditioner och logik säger att Vegas-besökare alltid blir blåsta som jag tror Edmonton får bita i blålinjen ikväll.
De är ju dåliga också, har fyra raka förluster i rumpan och kommer missa playoff så det visslar om det.
Märkligt.
Jag trodde de skulle bli Det Nya Svarta i år och gå hela vägen till Stanley Cup-final.
Fjolårets slutliga genombrott och det faktum att världens största hockeyartist återfinns i truppen talade för det, tyckte jag.
Men de glömde bort att man alltid måste slita som ett as i världens bästa hockeyliga och här är vi nu.
• • •
Att döma av mail som ramlar in från norra Sverige gjorde onsdagens rapporter om Norrans Lili & Susie – alltså Savonen och Marklund – avtryck.
”Du är hjälte här på redaktionen idag”, skriver till exempel en av deras kollegor.
Ha!
• • •
Ikväll händer det.
Wild Bill Karlsson spränger 30-målsbarriären.
Det känns som en ära att få vara med om.
• • •
Arvika-Anton var med under nattens gryningsräd och mycket riktigt ser även han ut som en klick härsket smör när han glider in på pressläktaren.
Det händer så lätt här i Djävulens egen stad.
• • •
Derbyt i New York slutar, som jag förstår saken, ”bara” 3-0 till Islanders för att Lundqvist vägrar gå med på att rebuild och tankning pågår.
• • •
Igår kväll fick jag äntligen se en glimt av OS.
Tre Kronors match mot Norge rullade på en liten tv-skärm i den stora baren på Encore nån gång efter midnatt.
En något udda känsla att sitta just där och titta.
”Undrar om Staffan Kronwall reflekterar över att han just nu blir inzoomad på en tv-skärm i en stökig bar i Las Vegas”, var en tanke som inte ville lämna mig.
• • •
Erik Haula har fått ordning på dadlarna och spelar ikväll.
Bra det.
• • •
Men vad menar Commendatore Grönborg med att inte spela Rasmus Dahlin?
För i helvete – in med hela turneringens största attraktion på isen!
• • •
Innan första nedsläpp ikväll blir det en tyst stund för offren för den monstruösa massakern i Florida igår.
Nödvändigt – men djupt obehagligt.
Här har de alldeles för färska minnen av hur masskjutningar sliter sönder världen och såren öppnas igen varje gång ännu en dåre tar sig rätten att ha ihjäl sina medmänniskor på det där, tyvärr, genuint amerikanska sättet.
• • •
Det ska bli intressant att se vad den gode Pierre-Edouard Bellemare är i för slag idag.
När jag och The CEO kom ut Mandalay Bays kasino efter vår grandiosa Valentine-middag på Stripsteak gick vi rakt in i den gode fransmannen och hans svenska hustru.
Mitt tips:
Han gör sitt livs match.
Fransoser vet hur man kombinerar arbete och njutning.
• • •
Jag har pressläktarplats precis nedanför tv-hytterna och där inne är det nån som en timme före puckdrop som helt ogenerat släpper en brakskit.
Något otippat.
• • •
Det kryllar av scouter i Vegas just nu – de är väl inte dumma heller… – men bara en klubb har två representanter på den här matchen.
New York Islanders.
SCOUTER
Letestu och/eller Maroon är Brooklyn-bound, tror jag vi kan slå fast.
• • •
Connor ändå.
McJesus.
Även om hans lag nu suger kamelsvans är det alltid, alltid en upplevelse att se honom spela hockey.
Så det här är ändå en match att se fram emot.
• • •
Nej, den Jonathan Bernier ni också ser på det där sittplatsschemat är inte målvakten och Nelson Mandela-supportern.
Journal de Montreal har en trevlig hockeyskribent som heter likadant – och kommit hit några innan Habs första, historiska besöka i T-dojan på lördag.
• • •
Tranbärsjuice ska man akta sig för, vill jag ha sagt.
• • •
Apropå sittplatsschemat är det roligt att The CEO of Everything kallas Sibnet på det.

Låter som namnet på ett tech-företag i en science fiction-film med Arnold Schwarzenegger.
• • •
Detroit Red Wings har fan inte slagit Tampa sedan Smokey Robinson spelade in sin första singel på West Grand Avenue.
• • •
Nu kommer förhörsledare Savonen från Norran fram och enligt gamla traditioner ställer han ett helt koppel frågor.
En lyder:
– Ska du med och ta en bärs när vi är klara ikväll?
Över min döda kropp!
Aldrig mer!
• • •
Milan Lucic, känns inte det som en man man inte kan släppa loss på Strippen hur som helst?
Risken finns att han gör sitt livs risigaste match här – och det skulle ju inte säga lite.
• • •
Javisst, den här groteska volymen i PA:t…den uppskattar man särskilt mycket såna här dagar.
Inte.
• • •
Det här är för övrigt sista matchen Norrans Lili & Susie ser under sitt Sin City-besök, så nu är det dags för Prins Oscar att ladda bössan med torrt krut och hjälpa dem med några rubriker.
• • •
Nå, titta – på något sätt blev det ett hyggligt långt intro i alla fall.
Nu är det färdigt och ridån kan gå upp.
Dags för ny, blixtrande hockeyshow på Strippen.
Enjoy!

The Greatest Show in Vegas, del 5 – The End

av Per Bjurman

VEGAS – CHICAGO 5-2 (Slut)
• • •
Jamen, självklart.
Bara svensk tar till orda under den presskonferens Jack Adams Gallant håller efter ännu en fullbordad femplus-show i T-dojan.
– Hello, I’m Adam from Swedish Norran…
Ha ha, Förhörsledaren – som sedan begär uttalanden om Prins Oscar och Bellemare – regerar ju.
• • •
Poor Hawks.
De spelade ju riktigt bra i två perioder – men sen började de gyllene riddarna vifta med svärden och så var sjunde raka förlusten ett bistert faktum.
Nu är det tolv poäng upp till strecket.
Don’t kill the messenger, men så så här ligger det till:
Det är kört för ex-mästarna.
Stenkört.
• • •
Bland allt annat som är mirakulöst i T-dojan:
Man får jellybeans i pressloungen!
• • •
Det var inte värre med James Neal efter den där pucken på knäet än att han kunde plaska in ett äkta tjong-i-medaljongen-skott i tredje.
Herrejävlar, faktiskt.
• • •
Nä, hörrni – mot borden.
Vi hörs igen på torsdag kväll, när Oilers dansar in på The Strip.
Tills dess:
Ha en fin Valentine’s Day, lovers!

The Greatest Show in Vegas, del 3

av Per Bjurman

VEGAS – CHICAGO 1-2 (Period 2)
• • •
The show goes on and on and on and on…
Men som några av er i spåret påpekat har de gyllene riddarna förlorat udden i sina svärd.
De får inte in puckarna längre.
Därför – och praktiskt taget bara därför – ligger de under inför akt 3.
• • •
Ojvoj, Oscar är ett potatisskal i Kusmark från att hänga en rackare i början av mittperioden.
Då rycker det till i Norran-duon till höger, det kan jag försäkra.
• • •
Men ja, Hawks spelar bättre än de gjort sedan eldkvarn brann.
Det är uppenbart att de får ny energi i den här magnifika miljön.
• • •
Det är inte ofta man ser att det döms straff för att mer eller mindre givna mål förhindras genom att någon kastar klubba.
Men det sker här, när Patrick Sharp bara ska hiva in en puck på Flower.
Värt det, kan gyllene riddare konstatera – för veteranen från Winnipeg missar sin straff.
• • •
Nu vaknar förhörsledaren från Skellefteå ändå.
– Vad tycker du om första perioden, frågar han med det där stränga, olofssonska tonfallet? Visst var den bra? Visst hände det mycket? Visst är det roligt att titta.
Så ja!
• • •
Ser vi inte fel är det Carl Dahlström som bjuder Alex Tuch på säsongens åktur med en femstjärnig höftrullare på blålinjen.
Så kommer han, likt en viss Kronwall, från Järfälla också…
• • •
Jaha, det blir till att spela 9 på rouletten ikväll.
Det är inget nummer jag gillar nämnvärt, men ser det som ett omen att Flipper Forsberg avgör på övertid.
• • •
OK, nu är det dags att rafsa ihop lite referat mitt i steget.
Sen väntar en tredjeperiod för historieböckerna, har jag bestämt.

The Greatest Show in Vegas, del 2

av Per Bjurman

VEGAS – CHICAGO 1-1 (Period 1)
• • •
Som sagt:
Show!
Det är ännu en fantastisk hockeykväll på Strippen – komplett med oavbruten action i concord-speed, aggressivitet och rykande skott och saftiga tacklingar och ett sjusatans ramalama på läktarna.
Vilken lycka att få vara här.
• • •
Det tar exakt tio sekunder, sen har Wild Bill en första, finfin målchans.
Han blir förstås extra inspirerad när han vet att Arvika-Anton är in the house.
• • •
Ja, Hawks är ju i alla fall bättre än igår – och tar ledningen.
Sedan fäpplar Glass in ett mål och då tror vi alla att korthuset utan självförtroende ska falla ihop igen, men nja, de står fortfarande emot rätt bra-
• • •
Alltså trycket i T-dojan…helt otroligt.
Som under Game 7 i playoff i andra städer – fast det är grå tisdag i februari.
Låt oss flytta bloggen hit permanent, för satan.
• • •
Fy faen vad det inte ser skönt ut när The Real Deal Neal träffas av slagskott på den oskyddade sidan av högerknäet.
Han som – eventuellt – ska trejdas och allt.
• • •
Helt orimligt är det ju inte att Punggrepparn förlorar sitt berömda humör när Flower knockar Wingels utan åtgärder – och Duncan Keith i momentet efter får två för en i sammanhanget oskyldig tripping.
• • •
Det har jag inget minne av från de där tre matcherna i oktober, men helvitte – T-Mobile-DJ:n spelar musik på samma volym som sin kollega i Barclays i Brooklyn.
Fast med ännu mer bas.
Det är så plomberna ploppar ur hörntänderna här uppe.
• • •
Men det är i sanning en och annan Hawks-supporter här också.
När Wingels styr in Erik Gustafsson skott till 1-0 jublas det mer och högren än det gjort i United Center på hela säsongen.
• • •
Ojvoj, en trejd på min ära.
Dion Phanuef och Nate Thompson från Ottawa till Kings – mot Marian Gaborik och Nick Shore.
Som Norran-Arvid torrt konstaterar:
– Jaha, Kings satsar på att bli ännu snabbare…
Ho ho!
• • •
Att Erik Haula inte spelar ikväll beror på att han är sjuk, blir vi upplysta om.
Han har väl lindat dadlarna i bacon, han också.
• • •
Men vi får gratulera Elisha Cuthbert.
Nu får hon ju äntligen sin hunk till Hollywood och slipper hålla på och resa till kanadensiska huvudstaden hela tiden.
• • •
När Ryan Carpenter får pucken av Bellemare och kvitterar nickar Arvid på sätet intill belåtet.
– Där fick vi en Norran-poäng…
• • •
Vid princip varje avblåsning och i alla reklampauser framgår det väldigt tydligt att vi befinner oss i The Entertainment Capital of The World.
Musiken – ehuru spelad på monster-volym – och videosnuttarna i jumbon håller oavbrutet världsklass och driver upp den redan karnevalsartade stämningen mot oerhörda höjder.
• • •
Däremot har förhörsledare Savonen hållit en förbryllande låg profil så här långt.
Det är nästan så man kan få för sig att det var margaritan som ställde alla de där frågorna igår…
• • •
Nu får man försöka andas lite i en kvart. Det här är, verkligen lika omtumlande som en slutspelsmatch.

Sida 1 av 744
  • Tjänstgörande sportredaktör: Emilia Cederholm
  • Sportchef: Pontus Carlgren
  • Tf chefredaktör och vd: Lena K Samuelsson
  • Tf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Håkan Andreasson
  • Sajtchef: Andreas Aspegren
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB